Roligare än att köpa nytt.
Då pappas handvevade slipsten med trästativ slutligen
rasade samman i början på 1990-talet sparade jag stenen.
Den var väl i och för sig inte så mycket att spara på den
heller men det kändes rätt. Med uppfinnarens och hemma-
pularens glöd startade ett bygge av nytt stativ för en
eldriven slipsten. Elmotor togs från en skrotad hydrofor-
pump och en snäckväxel köptes billigt på skroten. Div.
stålprofiler köptes på jobbet eller togs ur skrotbingen där.
Elkomponenter beställdes också billigt via jobbets kanaler.
Som många andra projekt i garaget avstannade även
detta när jag flyttade hemifrån 1992.
Det var även lite konstruktionsmässiga problem då en av
axlarna på snäckväxeln var lite krokig. Troligen därför den
skrotats. Efter att med nytt mod modifierat axel- kopplingar
mm passades maskineriet ihop sommaren 1998 för att under
sommaren 1999 färdigställas med stativ, färg och el-montage.
Då jag inte bor på samma ort som slipstenen vet jag inte om
den används särskilt flitigt men under sommaren 2000 slipades
några färgskrapor och liar på den med gott resultat.
Jag blev färdig med den tillslut.
Jag känner mig nöjd med den.
Vissa svetsar kunde blivit bättre men att öka svets-
kompetensen var ett av delmålen med projektet.
